Pratade med en kille från Vietnam idag. Han har varit i Sverige i tre år och jag berömde hans svenska. Han pratar fantastiskt med tanke på den korta språktiden och kanske framförallt med tanke på hur himla svårt det ju många gånger är för sydostasiater att säga R. Han berättade då att han inte gjorde annat än tränade på att "darra med tungan" och för att få fram R, hela första året. Jämt när han läste så läste han alla R högt och så fort han var ensam tog han tillfällen i akt att ljuda högt. Tills hans pappa (som jag för övrigt fick veta säger sådär "lis istället för ris" enligt grabben) en gång slet upp dörren och själv högljutt undrade: "vad skriker du för, var har du ont!?"