Farsan Jan Fares är en lokalkändis i Örebro. Han har haft loppis i många år. En skön snubbe. Som verkar vara sig själv i filmen. Han har humor och håller fast vid sin utomordentligt dåliga svenska. Som han verkar skratta åt själv.

Filmen är snudd på urdålig. I alla fall om man förväntar sig lite skojigheter. Jan Fares är helskön. Torkel Pettersson likaså, även om det blir en aning uttjatat att han får samma slags karaktär i alla Faresfilmer. Om man sen väljer att se filmen ur perspektivet hur jäkla ensam man kan känna sig trots umgänge och social välfärd, så får den såklart ett annat score. Jag lämnade biografen med en slags uppgiven sorglig känsla. Helt oväntat eftersom det inte riktigt framgått under den massiva marknadsföringen.

Nina Zanjani och Hamadi Khemiri går inte ens att kommentera. Så illa är det. Hur Nina Zanjani kan få spela exakt på pricken samma karaktär i precis alla roller är obegripligt.

Vänta tills den visas på tv, är mitt tips.