Ibland, eller rätt så ofta känner jag mig klickertränad. Jag får signaler och det klickas för att jag ska fatta, men jag får inget godis. I och för sig begriper jag att, och när mitt behaviour inte blir rätt, men det är ju snarare av bekräftelser man förs framåt än tvärtom. Fast det viktigaste är ju att denna form av "träning" inte är något jag själv valt.

Däremot väljer jag att från och med idag börja fys-träna på gym. Det var premiäröppning där idag. Ett alldeles nytt och kalasfint ställe för, som det verkade vanligt folk. Ett ställe man vill vara på. Ett ställe som jag längtar efter att få rutin att använda.

Inte för att det passar precis nu när SMHI utfärdat klass 1 varning för sibirisk vinter i repris, men när vädret tillåter ska jag försöka mig på att prova powerwalk. Gå som fan alltså. Det är en typ av jagande som passar mig bättre än det som pågår nu. 

2010 lär ska vara kärlekens år.
Det måste vara kärlek, att bry sig om sig själv.
För en gångs skull.