Försöker att skriva ett Curriculum Vitae. Det var enkelt och skoj förr, men blir inte lättare med åren precis. Har svårt att minnas årtalen och månaderna. Och kanske är det demonerna som pockar på om att få sig lite utrymme. Min lista är lång och känns lite "farlig". Jag har varit ombytlig. Inte så att jag skäms för det - jag skulle snarare skämmas om jag fick guldklocka för lång och trogen tjänst, men det syns att jag varit på G hela tiden. Kurser, timanställningar, nya uppdrag och bolag.

Det beror alldeles på hur referensramen ser ut hos den som läser mig, hur jag kommer att uppfattas.

Det finns liksom inget utrymme för mig att berätta att det håller på att utvecklas ett rotsystem nu. Att jag kommer att stanna upp. Att jag inte har så värst många "måsten" och intentioner kvar. Att det enda som jag "behöver" klara av för att bli vuxen är att ta jägarexamen.

Och det är väl tur det kanske.