Tossiga morsan går från klarhet till klarhet. Visserligen ringde hon sent igår kväll och frågade om jag och min syster hade ombesörjt att Lisa, hennes egen mamma (som ju är dö o begraven sedan decennier) hade blivit hämtad än. Sen skrattade vi åt hur tokigt hjärnan kan blanda ihop uppgifterna.

Så återkopplade hon vad hennes svärmor hade svarat när den unga (och då inte så tossiga) morsan frågade "hur farmor orkar med"? - Jag tröttar och sen får jag ta ve´!

- Vad betyder det mamma?

- Jo, att man blir trött och sen tar man nya tag.

- Okej, det är som med mig alltså.

- Vadå, är du trött?

- Ja, mycket.

- På mig menar du?

- Jo, så är det nog...

- Men fy så hemskt!

- Äh, sen tar jag ve´.

- Jo jo, men nån måtta får det väl vara. Jag tycker att du är duktig, det har du rätt att veta.


Där satt det!