Under de senaste åren har jag ju haft ganska frekvent närvaro vid olika slags föresläsningar. Jag gillar verkligen att lyssna på förberedda talare med intressanta ämnen. Någon enda gång har jag lämnat lokalen pga totalt kompetensavsaknad hos föreläsaren och ett par gånger har jag sjappat i pausen därför att föreläsarna har varit så tråkiga.

Ibland har jag varit snudd på tvungen att lämna utrymmet, för att några i auditoriet tagit över spejset och hela föreställningen. Det kan kanske ha sin orsak i att de flesta föreläsningar jag närvar vid är av medicinsk, psykologisk eller psykosocial karaktär. Och dit kommer tydligen även de som behöver hjälp för egen del. Somliga har inga gränser alls för var de kan sprida ut sina personliga bekymmer när föreläsaren når punkten "diskussion och eller frågor". Andra tar sig eget utrymme även under själva föreställningen.

Så var det ikväll.
Jag var på en föreläsning om KBT och specifika underkategorier. En riktigt bra kväll om inte "om" också hade funnits där. Någon utan distans. Som släppte sina egna besvär rakt i knäet på oss andra. Det kanske var en utsänd?

Nu måste jag göra min egen KBT-läxa extranoga.
K - Känsla
B - Beteende
T - Tanke

Måste bryta tanken som ger mig beteendet att "känna" vad andra säger ........eller tvärtom.