Såg just på Biggest Loser på Tv4 Play. Det har jag ju förstås sett finns på teve förut, men jag har aldrig intresserat mig eller ens stannat upp för att kika. Varje gång programmet har visat sig har jag bara zappat vidare. För det är så jobbigt med de där avklädda kropparna. När bara kvinnorna och tjejerna har sportbehå trots att även männen och killarna verkligen också behöver. Detta var en svensk version. Svensk premiär av ett program som tydligen pågår i massor av länder och kanaler. Feta människor som är beredda till "vadsomhelst" - dvs viktnedgång och hälsa i värsta fokus på 250'000kr i vinstpott. Jag kan inte undvika att tänka på hur det går för dem som inte får stanna kvar i tävlingen. Är det ett livsstilsbeslut som är fattat eller tävlar man "bara" för pengarna?

I vilken omfattning av förnedring detta koncept än är, så vill även jag genomgå programmet!
Njae, inte tv-programmet precis, men motionsprogrammet. Jag skulle aldrig ställa upp i varken, svett, fett, tårar eller frustration inför en hel tv-nation. Aldrig.

Däremot skulle jag gärna jagas av en PT. Som styr, peppar,skriker och berömmer när svetten flödar, musklerna växer och fettet smälter. Det är ju liksom det som är det svåraste med träning tycker jag. Att sträva på och hålla ut. Inför någon annan, som jag själv har anlitat skulle mitt överjag aldrig tillåta mig att schappa. Min heder skulle sträva på trots eventuellt näsblod och kolaps. Det är kanske det jag ska satsa på som "arbetslös". Två månaders fokus på mig och min fysik med hjälp av anlitad och betald PT. Det tål att tänkas på.