Den 88-åriga gumman fick inte gå på sin sons begravning, för att hem- och färdtjänsten inte fick in rullstolen i hissen. Vilket kvalificerat skitprat. De var och är blasé inför sitt uppdrag, och inget annat. De kan inte stava till servicekänsla och de saknar inlevelseförmåga. Förmodligen är de bittra också. För att de har för mycket att göra i förhållande till vad de tjänar, för att de är hämdlystna för att ingen lyssnar och för att de helt enkelt med åren har utvecklat en skrämmande cynism. Hur svårt kan det vara att förflytta en såndär skinntorr gumma från rullstol till en vanlig stol som placeras i hissen. Jag har gjort så förr och flera andra med mig, det är inte ultimat för någon inblandad, men för den goda sakens skull. Nångång får man ju ändå förmoda att gumman kommer ur sin rullstol. Hon går att ta i alltså.

Minns när vi var nyinflyttade här. Då tog min lilla grannfru alltid hem sin halvsidesparetiska make till jul. Han satt i en rullstol modell större. Och här finns inte ens hiss. Färdtjänsten bar upp honom. Tre trappor. För den goda sakens skull.