Inom loppet av trettio minuter gick han från fullt frisk, med mängder av frukost i sitt system, till katastrofalt sjuk och alldeles tom inuti. Och jag fick förstås offra vilodagen till förmån för golv och listvård. Väggar också förresten. Och tavlor, dörrlister förutom trösklar, toautrymme och badrum. Tur att det fanns bomull att stoppa i näsborrarna. Och klorin att fylla skurvattnet med. Nu några timmar senare mår han bättre. Det återstår bara att räkna tiden för min egen del. Det är så vinterkräksjukan fungerar.