Får mig till livs lite gammal ost. Man har behov av att utöva hämd. Jag ska skämmas tänker jag. Kanske även ångra och lära mig en läxa. Sånt är inget för mig. Människor kan hämnas bäst de vill. Det är ändå bara de själva det kommer till del. Bittra tankar skapar hemsk energi. Och stannar upp.

Jag vill vidare. Att vara människa innebär ju att vi har fel och brister och begår misstag. Vore vi felfria, vore vi lika tråkiga som robotar.

Det är väl mycket roligare med klyschor som att "vända andra kinden till, man får vad man ger och att den som förlåter utan att glömma - den har aldrig förlåtit".