Jag gillar att radion står på i bakgrunden. Ofta P1, men likagärna lokalsändningar beroende på tema. Vad som dock retar mig mer och mer med dessa är språkbruket. Inte dialekten. Man ska nog vara stolt över den och jag ser mig som lite av en lokalpatriot. De får förresten prata vilken dialekt de vill, sålänge de kan formulera både ord och meningar korrekt.

Idag, nyss - innan jag kastade mig över stoppknappen - gjorde reportern arbetsplatsbesök i en ostbutik. Ost är ett stort intresse hos mig. Och det kändes bra att veta exakt vart detta besök gick av stapeln. Första gången reportern frågade om butiksinnehavaren hade "skärt" en viss ost istället för skurit, så förlät jag henne, men när det upprepade sig i var o varannan mening och hon toppade med att fråga om hon "skärde", så fick det vara nog.

Förresten är det inte helt ovanligt att man inom media påstår att man har gjort en "interjuv".