Igår blev det sådär som alla någon gång har upplevt. Eller flera. Att man möter en person som känns mycket bekant och nästan familjär. Jag förberedde mig på att hälsa. Eller gjorde det, kroppsligen i alla fall. Jag rätade på ryggen, fokuserade blicken och log. Och tänkte: vem är hon, vem är hon?

Så insåg jag det. Att vi alls inte är bekanta. Men hon har definitivt och på sätt och vis  gjort sig ofrivilligt bekant med många. Hon måste vara en person som har berört massor av människor som vill vara bekant med henne. Damen på bilden. Den yttepyttelilla damen som fick Ola Lauritzson i programmet "Den hemliga miljonären" att gråta. Och mig. Och säkert massor med människor.

Så liten och samtidigt den största medmänniska jag har upplevt. 

Kanal5play