Mindes plötsligt att jag lyssnade på "Matens Pris" i P1 för någon dryg vecka sedan. Det handlade fisken som massodlas i syndostasien. Import av Pangasius/Hajmal har ökat från noll till över 4000 ton filéer på tre år till sverige.

Man behöver inte vara en särskilt smart person för att fatta vilka hot en sådan produktion för med sig. I radioprogrammet fick vi höra att man hetsodlar fisken från yngel till fullvuxen och slaktfärdig på endast sex månader. För att det ska fungera måste man utfodra med diverse kraftfoder och kanske även med tillväxthormon. Fisken växer upp och lever med förfärliga villkor i dammar som liknar en popcorngryta. Vattnet är gyttjigt och fullt av kemikalier. Och för att fisken inte ska bli sjuk, så medicineras de med antibiotika. Resistenta stammar är redan identifierade. Man påstod i programmet att 35st olika sorters kemikalier hade funnits i fisk som analyserats på laboratorium.

De här filéerna kan vi köpa styckfrysta på Ica och Coop för inga pengar alls. Och man behöver väl inte heller vara särskilt begåvad för att räkna ut vad skol och äldreomsorgen får för fisk när matsedlarna påtalar det. Kottar på dagis känns värst. Två tre år och en portion kemiska formler till lunch.

Jag slår mig inte för bröstet, men jag köper faktiskt inte Pangasius. För att den helt enkelt är våt, äcklig och doftar nåt speciellt. En gång räckte. Har jag inte råd att äta fisk i filéform kan jag ju alltid äta makrill på burk. Och det gör jag oxå, för att det är gott.

Läs på Svenska Dagbladet