Idag för tjugofem år sedan bodde jag med utsikt mot Örebro slott. Då var jag 23 år. Just denna morgon skulle jag upp tidigt för att knäcka extra på ett ställe. Och när jag drog upp rullgardinen i sovrumsfönstret som vette mot slottet,  så möttes jag av flaggor på halv stång. Kvickt tog jag med hjälp av lokalradion reda på varför. Och ryste iskallt. På den tiden var jag oerhört skrajsen som person.

Är inte riktigt lika skrajsen längre. Har precis avverkat första arbetsdagen vid ett plejs där såna som gjorde mig rädd då, vistas idag. Och det känns, tjugofem års livserfarenhet senare; riktigt bra. Inte spännande, men stimulerande. Längtar redan tillbaks till imorgon.