Jag har skaffat mig självscanningspistol hos både Ica och Willys. Dels tycker jag att det är skönt att slippa köa, men det är oxå en förberedelse för hur jag tror att det kommer att bli för oss alla tids nog. Arbete som kassörska med utslitna axlar och armbågar är nog ett utdöende släkte. På Willys funkar det perfekt. Man får underkasta sig en dubbelkoll nån enstaka gång och det är förståeligt. Som regel har man ju ändå tjänat in flertalet kötider. Fast hos konkurrenten Ica Maxi blir man belastad med gråa hår. I alla fall jag. Det slår liksom aldrig fel. Jag åker in i fållan varje gång. Eller, man ska vara ärlig: en gång har jag sluppit. Nu är jag i och för sig ingen ihärdig Ica-anhängare och det kan förstås ha betydelse, men när jag handlar hos Ica, så gör jag det med besked. Ica Maxi i Örebro är som det värsta IKEA. Man åker inte dit om det inte är för storshandling.

De sålde avokado till priset "köp två och betala för en" ikväll. Det tog jag. Och riktade pistolen till enhetspriset en gång eftersom det tydde på två frukter. Dumt. Mycket dumt. Nu åker jag på en koll nästa gång oxå. Pedagogmänniskan i kassan som högt och tydligt förklarade innebörden med att ha detta förtroende förvarnade. Alltså, jag handlade för knappa tusenlappen. Om jag nu hade en faiblesse för att snatta, så skulle jag ha missat eller glömt köttstyckena, osten eller nåt annat kostbart. Fem kronor kan jag "faktiskt" kasta bort om det krävs.