I två veckor har jag varit på det nya jobbet. Redan efter två dagar funderade jag på att kasta in handduken, men gav det en chans. Fast inte vilken som helst. Det "fick lov" att vara offensivt. Med risk att göra mig omöjlig. Och kanske tillomed bli uppsagd.

För all del vet jag ju inte om jag blir det ännu, men i så fall är det värt det. I mitt skrå kan man som sagt inte göra som man vill. Vi har snäva regelverk att följa. Och gör man ändå inte det och det händer något - så står "man" där alldeles mol allena. Ingen backar upp en ifrågasatt syrra, så är det bara.

Tripptrapptrullchefer har fått lov att bli involverade. Heriarkin är därmed uppmärksammad och de har - tackolov säger jag - stöttat offensiven. Förändringsarbetet fick, trots "visst" motstånd iscensättas och idag har vi provkört.

Jäklar i min lilla låda vilken kul arbetsdag vi fick! Nu är det bara att sikta framåt. Det kan bara bli bättre.