Har ledig helg och är hemma i mitt riktiga hem. Det är tråkigt. Kommer mig inte för, att sätta fart på nånting därför att jag helt snart ska bryta upp och åka tillbaka till stressen. Det är vad jag gör i storstan. Stressar. Mer än vad som kanske nånsin har förekommit. Det är stressande att vara ny, utan att vara novis.

Och det är likaså fruktansvärt stressande att vara hemma när min älskade Lakrits inte är det. Har inte tagit till mig ordentligt hur det är ställt med den saken. Fast hela jag saknar. Vissa sinnen får tillomed för sig att han rör sig omkring mig. Och jag är hela tiden uppmärksam på att hålla koll på balkongdörren och fönstren. Som om liksom.

Får fokusera på det jag kan. Ytan och miljön. Balkongblomstren. Sommarprogrammen. Kläderna. Bokföringen och de urtråkiga pappren. Och på mig själv. Man hittar "fel". Sådant som kan åtgärdas. Somligt med big business. Annat för småpengar. För sisådär 45 år sedan klippte morsan mitt hår. Idag får jag göra det själv, om min frissa har semester. Och skillnaden blev hårfin...