Hällde upp ett glas rött vin igår kväll. Munnade lite. Det passade inte systemet och lämnades till sitt öde nästan lika fort. Gick förbi glaset nyss. Två munfulla klunkar. Svepte inte, men tömde glaset ganska fort. I förbifarten liksom. Och det är den här kicken som hjärnan är ute efter när vi fortsätter att dricka. Belöningssystemet väcks upp och med nästa glas tror vi att det blir ännu bättre. Det blir det inte. Förljuget är vad det är. Kicken och berusningen.