Solen gav upp vid den lilla badsjön mitt ute i spenaten. Det gör inget. Man vill ju inte bli till bacon i alla fall. Sen har jag faktiskt lite svårt för typen av samlingsplats. Framförallt har jag svårt med andras ungar. Majoriteten av föräldrar lär ju tyvärr inte sina barn att låta var å en ha sitt egna lilla spejs. Det springs alldeles intill, man får en boll på sig och man rent ut sagt drunknar av barnskrik. De ropar till varandra och till mamma, tvärs över sjön och platsen och mamma, hon skriker med samma dicibel tillbaka. Jag har musik i lurarna, annars kan inte jag vara på ett "sånt där" ställe. Och nåt att läsa. Idag Mikael Nyqvist.

Av ren feghet och av ointresse att vissa sökord ska hitta hit, undviker jag att benämna vad det är jag upplevde vid badsjön idag. Det visar sig ändå. Och orsaken att jag vill berätta är enkel. Dels att det kändes "på tiden" och dels att det blev så beklämmande "ändå".

Tre kvinnor anlände. I fullvuxen ålder utan att ha hunnit bli medelålders. De anlände i sina långa kjolar och andra kulturella attribut. Det har jag aldrig varit med om. Jag har tydligen inte sett alla slags familjer på en badplats. Förresten var det en annan familj av utländsk härkomst där. De hade "riktig" utflykt, med trädgårdsmöbler, mat, vattenpipa och hela kitet. Det är bra att alla trivs och samsas. Att alla tar vara på allemansrätten och gottar sig på vackra sommardagar.

Nåja, de klädde av sig och badade. I alla fall två tredjedelar, men det går ju att bada påklädd också. De hade kul, det hördes. Och de var riktiga vattendjur. Gång på gång blev det dopp. Själv nuddade jag inte ens ytan med en tå - det där blir värre i värre för varje år. Förr badade jag i maj oavsett väder. Nu badar jag nästan bara i badkar. Hett. Får tyvärr dödsångest när det blir dags. Jag vill bada, men tror att jag ska dö i öppet vatten.

Det belämmande var att kvinnorna festade samtidigt. Drack sprit alltså. Mycket sprit. Som de varvade med tabletter ur en blisterförpackning. Och det blev fylla såklart. Vinglig sådan. I bilen serverades det pizza ur kartong sen. Till finsk tango från stereon. Som vi alla fick njuta av.

Så beklämmande.
Både vad som hände och att "det" har flyttat in i min hjärna nu.