Hjärtevän

Ja, livet är som det är.
Ömsom vin och ömsom vatten.

Tyckte precis att jag var så glad.
Så triggad och så stark.
Full av förväntan men även med förväntansångest.

Så som ju livet är...

Svart och vitt.
Och lite färgglatt emellan.



Nu finns inte min kompis längre.
Hon som var så obegripligt stark mitt i allt det svaga.

Hon som visade både mig och inte minst sig själv
vad tron på liv är. Hon som var nästandöd för redan flera
år sen, men som ständigt upprepade att det just nu
kändes lite bättre. Hon som upprepade gånger fått mig
att ändå tro på och se allt gott som finns.

Som den vackra dagen idag.
Den underbara fullmånen.
Mig själv.

Vännen, även om Du försvann från jordelivet igår, så
fortsätter vi att skratta och beundra varann, fast  i en annan
energi. Inom mig är Du, där Du är. I ett alldeles eget stort
hjärterum. Alldeles fritt från smärta, kamp och utsatthet.
Där ska vi umgås, så mycket som vi vill och behöver...

Kära du. Nu rinner tårarna här. Så vackert skrivet. Och så vackert känt. Klart ni fortsätter vänskapen. På nya sätt.

Kram.

Även jag sitter här med tårar. Hittar inga ord just nu. Tänker på dig och håller tummarna idag. Kramar om

Airam, min vän. Så ofattbart det är när en god vän som stått så nära och funnit en given plats i hjärtat - inte längre finns kvar i livet. Tomt, ofattbart och märkligt. Ögonen tåras när jag läser det du skriver. Men vilken tröst ändå att veta att man haft detta fina och att det inte kommer att försvinna, som du skriver så underbart fint. Det var trösterika ord. Du är fantastisk, det är bara så. Minnen försvinner inte, dem bevarar man djup inne i sin själ. För alltid ...



Jag blev så glad, så glad när jag kom hem i går och hade världens finaste paket i brevlådan!!!!! Du är det goaste som finns. Den röda är så fiiiiin. Jag skickar slantar bums. Tack snälla underbara du!!!! Det är precis som om du visste att det var lite mycket just nu för jellonet och att jag behövde lite tröst ... tankeöverföring. 1000 kramar från mig