Åh, ikväll har jag sett Erlend.
Min favvofikus.

NRK visar just nu en teveserie av Ragdes första ur den underbara trilologin om de tre norska bröderna i Trondheim. Pratshowkvinnan Groswold intervjuade honom och vi fick ett smakprov.
Hur ofta har inte ens karaktärsfantasier kraschat när böcker blir till film. Men den här gången tror jag det håller. Visserligen var/är inte Torunn en krullig blondin för mig, men hon var sig ändå ganska lik.

Och Erlend... han var på pricken.

Det finns så mycket motsägelsefullt.
Och värst är kanske de som slår med ena handen
och stryker medhårs med den andra.
De får mig att vilja vomera.

Nej, de får mig till ingenting.
De ÄR ju ingenting...

Jag borde nog inse mitt epitet som student och hänge mig åt plugg inför jättetentan som är därframme inom kort.
Men vem ska då bevaka och buda på Tradera & Ebay!?

Jag bara undrar...
Vem ska då ta hand om alla madonnor och rolfbergtomtar ute i stora vida världen?

Förresten var det en kuf som med all rätt fick ett riktigt uselt omdöme av mig idag. Jag tycker man ska ha det när det tar drygt tre veckor att skicka en pryl som var så liten och lätt att den kunde skickats med ett B-porto. Särskilt som säljaren saltade just portot med i runda slängar 78kronor.
Två minuter efter publicerad sågning på hans omdömeslista brann det i hans telefonlinje. Den som gick till till min. Eller mina. Han ringde växelvis mobilt och stationärt.

Om jag svarade?
Aldrig, den ångesten får han bära själv. Apan ska vara där den hör hemma.

Jag bar ju min i tre veckor...
Och lovade visst inte bara mig själv att "nu är det färdigebayat ett tag".

Nåja, det är bara tre bud lagda idag.

Sju gånger har jag lyssnat på den nu.
Och vore inte klockan för mycket redan, skulle jag lyssna sju gånger till.

 

Han kunde fått love av mig.
Tror jag skulle göra mig bra som en riktig faghag...

Det finns fler bloggar i cyberrymden, som man kan beskylla mig för.
Fyra, noga räknat.

En rasande välbesökt, men numera avstängd.
En testkörare som jag bara använder att knacka och träna htmlkoder i.
En vilande livsberättelse.
Och så den här.

En har inlogg och lösen.
En är dötrist.
En är tokhemlig.
Och så den här - som är som en gammal nersutten manchestersoffa...

En av dem har ett räkneverk som tickar på.
Fast det inte borde.

Hur fan går det till?

  Återkommen från intensivt Londonliv över veckoslutet proppar jag örona fulla med Queen. Det stod mellan flera intressanta musikaler igår kväll, men så enades vi om Queenmusikalen. Berättelsen om Scaramouche & Galileo Figaro. Det var banne mig det bästa valet vi kunnat se. Tror jag. Och tror han - gossebarnet som redan är stora karln och som snackar engelska utan minsta närkebrytning.  Får man tre timmar med 31 utav Queens största hits i en föreställning som inte bara satsat på en skojig story utan även lagt ned så mycket man kan på varierad presentation med spännande rekvisita: kan man faktiskt till och med betala fullpris. Den är värd varje öre - WE WILL ROCK YOU.  Och har man några korvören över, skänkes de med stor tacksamhet till Londons alla Aidssjuka efter finalen med stående ovationer. Freddy kunde av förklariga skäl inte medverka till musicalen (i nuet), men bandet i övrigt står bakom.

 

London har verkligen bjudit oss från sina allra bästa sida. Sagolikt väder och galet mycket intressant att titta på. Inte minst människorna. Förutom Madame Tassaud såklart. Och Portobello Road där jag blev fångad av ett par boots som helt enkelt skrek åt mig att bli köpta av precis bara mig....
Trafalgar Square hade nåt slags muslimskt stormöte med arabisk populärmusik (?) i live på widescreen. Gossen fick sig verkligen till livs vad en av världens med terrorhotade städer måste rusta till. Nämligen poliser med så tjocka skottsäkra västar att de liknar michelinegubbar. Förutom att de bär K-pistar. 

Det är svårt att hinna så mycket man vill hinna, när stället man ska upptäcka är så stort och så smockfullt med människor. Men vi har hunnit nafsa lite i kanten och vi har hunnit med frisören, fish & chips och öl på pub - fastän ju ingen av oss egentligen gillar öl. Jag hoppas han lockats att ta sig dit flera gånger. London måste gå i repris. Om och om igen.

Det känns som en ynnest att få umgås en hel helg med en så trevlig och vettig person. Vi skrattar så gott ihop och bryter ihop för ungefär samma saker. Att han sen som sagt är så internationell gör inte saken sämre. Tvärtom, jag är verkligen stolt. Och känner stor stark kärlek....

Hur kan folk vara så kontrollerande att de väljer funktionen BEGÄR LÄSKVITTO när de mailar.

Eller hur kan folk vara SÅ naiva att de tror sig ha kontroll på läsandet av sina mail den vägen.

Det är pinsamt hur lite folk har att lägga pannan i veck för....

                                                                                                   Lånad bild
Absolut
Lilla Lina blir 23 bast idag
Och allt mer vacker...

GRATTIS !

 

Är inne i en Ebayperiod.
Budar mer än vad tömmarna kanske håller.
Och vinner.
Billigt.

Just nu bara Rolf Berg´s tomtar.



Den här matronan anlände oförskämt billigt.
Med äppelrunda kinder, övervikt och hängbröst i olika storlek.
Och med vad jag tror, av blicken att döma: en jävla julångest.

Hon kommer få det bra här hos mig.
Med fler tomtemän än hon kommer mäkta med.
Somliga billiga, men oxå somliga riktigt dyra.



I köket ska hon få vara - hos mig - sin soulmate.

Den gamla och ofta så snurriga modern har björnkoll på vissa saker ändå.
Tack o lov.
Inte vilken dag det är och inte heller när hon tog medicin senast.
Men hon vet vem som fick Nobels litteraturpris 2007 och hon vet
definitivt att en av Doris Lessings böcker finns i hennes egen bokhylla.



Nu finns den i min...

Dagens kärlek: James Blunt



Dagens fråga: Hur många gånger kan man lyssna innan det blir tilt i hjärnans musikcentrum?


One of the Brightest Stars

One day your story will be told,
One of the lucky ones, who´s made his name

One day they´ll make you glorious,
Beneath the lights of your deserved fame.
And it all comes round once in life a lifetime like it always does
Everybody loves you cause you´ve taken a chance out on a dance to the moon, too soon

And they'll say told you so, we were the ones who saw you first of all
We always knew that you were one of the brightest stars

One day they´ll tell you that you´ve changed

Though they´re the ones who seem to stop and stare

One day you´ll hope to make the grave, before the papers choose to send you there.

And it all comes round once in a lifetime like it always does,
Nobody loves you cause you´ve taken a chance out on a dance to the moon, too soon

And they'll say told you so, we were the ones who saw you first of all,
we always knew that you were one of the brightest stars

And they'll say told you so, we were the ones who saw you first of all,
we always knew that you were one of the brightest stars

En lördagsförmiddag när hela melodikrysset är löst är en bra lördag.

Om det inte vore för att den gode programledaren hade den dåliga smaken att påminna om 90-talets svåraste morgonångest.

Död åt Bananerna i pyjamas !

Min 78-åriga mor framför sin kropp mer sakta än det egentligen är möjligt. Om jag så skulle krypa baklänges med förbundna ögon skulle jag vara som en jetmotor i jämförelse med hennes gångstil.

Det skrevs om en 104:årig jubilar i lokalblaskan.
Jag frågade om mamma också skulle vilja bli 104?

- Jadå gärna, såvida mina ben inte börjar strejka innan dess....

Ledig för älgjakt.
Fullt upp med skolarbete.

Vart kan man köpa självdisciplin?

Äh, det är bara en liten omväg om Andrea Bocelli, Stevie Wonder, Peter leMarc, Barry White, Peps, Lars Gullin och Freddy Mercury jag tar ikväll. För att få sagt att jag är kär i Luis Miguel, också. Kär på riktigt tror jag. I allihop.

Märkligt förresten vilken stark dragningskraft jag har till färgade personer. Och till det spanska, franska och danska språket. Förutom att blyga depressiva intellektuella sliter och drar. Undrar just vad den här själen varit med om.
Eller vad den framförallt inte varit med och slutfört...



Luis Miguel, spansk storstjärna sen typ hundra år. Och hur många pratar inte spanska världen över.
Men i lilla hålan sverige vet vi inget.

Luis Miguel "brukar" sjunga enligt överskriften. Med lidelse.
Då filmen med Bocelli plötsligt försvann från Youtube får tre andra ställa upp.