Det glädjer mig mycket att Svt2 kör en repris strax. Hur hittar Duvan?
Få är de teveprogram som fångar mig så strakt, som de om djur och då särskilt fåglar.
Vet inte varför. Det kanske är nåt med reinkarnation...?



Jag ska inte se reprisen.
Men den finns starkt i mitt minne.
Och allt sedan dess har jag väldigt respekt för duvor.
Deras konstruktion är helt otrolig.

Visade detta inlägg hos Jellon, för min kollega häromdagen.
Fick nämligen svårt habegär av väskan.
Lack och kitchig på exakt rätt sätt. Den skulle dessutom passa
fint till mina röda lackskor. Det kände jag tydligt.



Idag presentade hon mig, efter en nätt runda på
stan under lunchrasten. Jag var rätt säker på att
vi snackade en Primer som de säljer ut på Åhléns
nu. Icke - den goda hade köpt mig väskan!
Helt otroligt. Min mallighet vet inga gränser.

Jag är med röd underbar lackväska !

Ny kursstart för mig på skolan idag. Omvårdnad och evidens 15hp. Som om jag inte redan hade fullt upp med  vidareutbildning på halvfart OCH heltidsarbete förutom tossig morsa, kokbok och barn. Det är hårt att ligga på topp... ska man skriva magisterexamen så måste man gå förberedande kurs...
Nåja, jag behövde i alla fall inte åka till Skövde för tre timmars föreläsning. I all hast och i sista sekund ordnade sig så att jag fick möjlighet att följa föreläsningen via webcamera kopplat till lärcentrum i min hemstad.


Det var dock inte helt enkelt. Två stora teveapparater stod riggade och väntade och jag hörde hur man anropade både mig och "Örebro". Men jag såg inget. Och de varken såg eller hörde mig. Turligt nog är man ju själv en smula tekniskt utrustad, så jag skrev sms till en tjej på plats att jag hörde dem, och föreläsningen kunde börja.

Knastertorrt och fullständigt obergipligt är bara förnamnet. Inom loppet av fem minuter började jag gäspa. Men, eftersom jag hade köpt med mig 85% stimulantia i chokladform såg jag möjlighet att stå ut. Den öppnades. Och jag började
provsmaka. Ja, sen blev det som det blev. Bit efter bit smakades av. Och sköljdes ner med Ramlösa i brist på annat.



Jag hade lagomt fått i mig det mesta när det var dags att rota reda på glajjerna för att kunna tyda mina egna anteckningar. Och eftersom jag var alldeles ensam i salen, ingen såg och ingen hörde mig så släpptes alla mina bokstavskombinationer fria och därmed både störande ljud och fysiskt aktivitet. Ja, inga fjärtar och rapar, som tur var!

För plötsligt hör jag nåt i stil med:
- Hon verkar ha det gott där i Örebro!

Yes, man har setts på storbild. Hetsätandes mörk choklad i sisådär 30 minuter. Och i värsta fall även med öppen mun. Första gången inte bara i webcamera utan även som första intryck för övriga kurskamrater. Om nu någon enda någonsin tror att jag "kan" kamma hem dessa 15hp - så är jag beredd att betala... sätt ett pris bara!?

 Styrelsen för psykologiskt försvar vapen

Internet är ett forum där man kan bjuda upp till sammelsuriumdans.
Tyvärr, jag nobbar.
Visserligen har jag uttryckt min förvåning över makalöst knepigt förhållningssätt
till en för mig kär vän. Men, jag har inget behov av att trassla in mig mer i
tokigheterna. Jag har valt sida.
Jag vet vart jag står. Och, jag står för att jag är förvånad över hur man anser sig
ha rätt att behandla omvärlden precis hur man vill. Förutom att jag tycker hämnd
är bland det fulaste och ynkligaste som finns. Som ju heller aldrig någon har
vunnit på. Tack för ordet.

Hittar gamla foton och trippar.
Framförallt över pälsmössan och pälskragen
som var min stora tröst och snutt i barndomen.
Men bilden bjuder på mer. På teakmöbler,
stringhylla och resegrammofon...

 Foto: GP Bostad

På lånad bild identifierar jag mera. Morsan hade en exakt likadan kvartslampa.
Som hon blev knallröd i.
Och hemma hos bästa kompisen fanns en sådan säng man fällde ihop och drog för
värsta ullfilten. Det tyckte jag var rikedom...
Resegrammofonen här  är mycket bekant. Någon runtom mig hade en sån. Vår var
mer mer plastig. Och rödvit.

Jag vet nu att jag lever...



Eller, överlevde.
Nattens gallstensanfall.

Blixthalka på Storgatan
En hand på cykelstyret
En hand på telefonen mot örat
Polisbil med alla tecken på utryckning

Sirenerna närmar sig
Saktar in en aning
Pratar högre
Håller till höger så gott det går
Sirenerna är alldeles vid min baklykta
Stannar strax bakom en buss, sätter ner foten
Polisbilen girar in framför mitt framhjul
Två poliser hoppar ut, och...


... rusar in på bussen.

Det jag upplever i min bröstkorg, ännu:
kallas för takykardi.

Snubben de slet ut från bussen hade nog 
snarare bradykardi. Han hade säkert
självmedicinerat, kan vi säga.

Tänk så rik man (jag) kan känna sig av att göra fynd.
Det är "som om" jag plötsligt fått pengar genom att
lägga ut.

Hittade idag en top för 499kr. Vid kassan fick den sitt
rättmätiga (och bortglömda) reapris 349kr. 
Med viss hänvisning visade sig den även tillhöra
gruppen reaplagg som såldes till halva reapriset idag.
Alltså fick jag den för 174:50 kr. Och har därmed tjänat
324:50 !

Borde inte jag jobba på bank!?

Förresten får man en hel del olika förslag när man
googlar på "rea"...



Undrar om det var billigt ...?

Saxat från inbjudan som går ut till pressen och annan journalistik:




Lite häftigt va. Att en Nobelkock ska laga Airamskt...

Liksom det är väldigt häftigt att förlaget redan beställt nytryck då
folk beställt så många ex att boken klättrar på listorna dag för dag.

Dagen efter, lörd 24/1 vid:

 Konferens om LCHF och Hälsa Kolesterol, fett och kolhydrater

- vad är sant och vad är osant om LCHF? Länk

finns bokbord och möjlighet att få vår signering om man vill.

Nu är jag besegrad.
Av allt en förkylning enligt skolboken innehåller.
Jag är hes, hostig, subfebril och näsan rinner som
om det vore fel på packningen eller nåt.



Det är nu jag ska ringa till en (stackars) distriktsköterska och
uppgivet förklara att jag har världshistoriens svåraste bakterieinfektion.
Och när hon inte vill gå mig till mötes med receptbelagda
dundermedikament ska jag bli sur, uppge 40-41 grader i temp (i förrgår)
och säga att jag hostar gröna monster så stora att jag nästan kvävs förutom
att det värker över lungorna och att jag har väldigt svårt att djupandas.

Men, det gör jag ju inte...
Nej, jag (läs hurtigt) ser ju den här sjukdagen som en möjlighet att se
filmerna som aldrig blivit sedda, jag läser böckerna som ligger olästa,
jag tar Ipren, Nezeril, Bisolvon och Nipaxon. Och jag är beredd att vara
hemma för att kurera mig den HELA veckan jag "får".

ICKE!
Jag blir tokig.
Jag avskyr att vara sjuk.
Jag VILL ha nåt som botar detta förbaskade virustillstånd.
NU!

Xylitol är kanske bra för tänderna...
Och halstabletter med Xyloitol är kanske bra för att distrahera rethosta...



Men,  det är ett rent jävelstyg för magen.
Om man käkar för många...

Har blivit med en utmaning. Hos favoriten Jellon.
Dessvärre är jag inte så bra på utmaningar av typen kedjebrev.
Så, det får bli en variant...


8 tv-serier jag följer:
Jag är urdålig på att följa teveserier. Men om "upprepning händer" tillåts istället för att "följa" väljer jag:

· Lets Dance

· Hjälp

· Fångarna på slottet (sett två avsnitt)
· Parlamentet

· Mannen som pratar med hundar
· Aktuellt
· Rapport

8 favorit-restauranger:
Sammalika här. Jag bedriver ju egen restaurang. Ju...
· Amano, Örebro
·

·

·
·
·
·
·

8 saker som hänt idag:

· Fått godkänt i seminarieform av tenta
· Hämtat ut förra tentan och överraskats med VG
· Färdigställt 15hp i Farmakologi och är därmed färdig med den kursen
· Ilsknat till på apskaft som mästrar en mer undergiven medmänniska

· Lovordat LCHF till intresserade kollegor
· Druckit vin på SJ´s intercitytåg - och skrattat - åt skillnaden mellan Hammarby och AIK-anhängare

· Fått mail att vår kokbok ligger 7:a på AdLibris topplista (innan utgivning!)
· Fått mail att vår kokbok ligger 5:a på Bokus topplista !


8 saker jag ser fram emot:

· Boksläpp

· Stockholmsförorter
· Vårsol

· Tandläkarens bud

· Kommande Mc-säsong

· Att köket färdigställs

· Nya soffor
· IPod

8 saker jag önskar:

· Hälsa
· Kärlek & romantik

· Stadd kassa

· Minskade elräkningar

· Goa avkopplade skratt
. Befrielse från galenskap för min väninna
· Att tossiga morsan berikas med livskvalitet
· En Laptop (får man önska prylar, så?)


8 personer som jag skickar detta vidare till:
Nej, den vill,får anta min utmaning.... jag känner skuld av att sända förväntningar...

 

Årets första skoldag imorgon.
Och tillika årets första tenta.

I seminarieform.
Muntlig redovisning.
Och personlig utfrågning av överordnad.

Har jag läst på?
Nope, ingenting.

Är det nervigt?
Äh, det får la gå...

Det känns gott att kunna vara behjälplig.
När starka krafter tar vid.
Och oförstånd.

För att inte säga som det är: komplett galenskap.

Jag är omgiven av så mycken klokskap.
Det bör nog informatörerna bära fram...

Utpressning är ruskiga tilltag.

Rättvisa kommer att skipas!

Jag tycker det är läskigt.
Ungen har både atopiskt eksem, fett hår och snuva.
Och är bara fyra dagar gammal.



Och en docka.

Olympus SP-590 UZ (klickbar länk)



26 x zoom är som gjort för mig.
Vill ha!

Liksom jag vill ha fotokursen som
går av stapeln hemma i tevesoffan.

Money, money, money...

Säg mig: är Olympus en "bra" kamera?

Vanligtvis gillar jag att köra bil.
Mycket, länge och fort.

Lika mycket ogillar jag att köra
i förrädiskt vinterväglag. Särskilt
när det som idag innebar allt från
värsta snorhalkan till yviga snöflingor
i storlek med kaffefat. Varvat med
modd, oändligt smutsiga bilrutor
och till slut regn.

Tills jag tog beslut att stanna för inköp
av nya torkarblad.



Att uppleva flong nya torkarblad är
säkert att jämföra med att ett migränanfall
alldeles plötsligt ger sig. Man får som ett
helt nytt liv.

Och kan sjunga blues. I bilen.
Högt och med gränslös inlevelse...

Okej, nytt år...
Helt oskrivna blad.
Inga löften.



Det känns gott.
Överallt.