Sthlm
Lantlollan åker till huvudstan imorgon.
Det är skojiga saker på G.
Och kanske dessutom nya pjuck.
Det är skojiga saker på G.
Och kanske dessutom nya pjuck.
Trollkarl
Den utflugne har dumpat en kasse med "attfixagrejor" här.
Mest sånt som ska lappas o lagas.
Trodde jag.
Hans nästa födelsedagspresent är given.
Strykjärn och strykbräda.
Åtta superskrynkliga skjortor vittnar.
Varav en är så trasig att han måste tro att
jag är begåvad med trollerilåda.
Allra minst.
Mest sånt som ska lappas o lagas.
Trodde jag.
Hans nästa födelsedagspresent är given.
Strykjärn och strykbräda.
Åtta superskrynkliga skjortor vittnar.
Varav en är så trasig att han måste tro att
jag är begåvad med trollerilåda.
Allra minst.
Vändstekt
Det mesta går att vända på.
Det är som det är.
Som gubben med eld i håret sa:
Det både värmer, pryder och lyser opp.
Det är som det är.
Som gubben med eld i håret sa:
Det både värmer, pryder och lyser opp.
Stryk
Det kan måhända verka suspekt men, jag gillar att stryka...
Evan Animering 06
Särskilt ihop med musik och strykvatten...
Lånad bild från Villaveranda
Få saker får mig så avkopplad.
Det är väl värmen, doften och inte minst: det förutsägbara och ordningsamma.
Kallt
Det är som det brukar...
Varmt till jul och kallt till midsommar...
Varmt till jul och kallt till midsommar...
Trött
Av sjuttio timmars arbete på sex dygn, i den här åldern; blir man trött...
Smaklöst trött...
Smaklöst trött...
Dåtid
Surfar på Tradera.
Får nostalgitrippar.
Budar lite.
Men, även om jag både uppmuntrades
till och själv ville; be nattbön. Vill jag inte
ha tavlan som satt över min barnsäng
och nu trippar så fint.
Jag tyckte om de där barnen.
Liksom jag tyckte om Gud som haver barnen kär.
Då.
Luxorfinal
Äntligen!
Fyra liv kvar. Och spelet har nått sin ände. Jag har klarat mig igenom hela
rejset och alla färgbomber är krossade. Undrar om liven går att ta med sig
till i annan form av existens...
Fyra liv kvar. Och spelet har nått sin ände. Jag har klarat mig igenom hela
rejset och alla färgbomber är krossade. Undrar om liven går att ta med sig
till i annan form av existens...
Plåster
Via Hemmamammans liv har jag hittat lösningen.
Gör det ont är det bara att klistra på en pussmun
Är man hungrig LCHF:are går det fint att ta sig ett ägg
Eller varför inte ett bacon
Å är det riktigt illa, är det väl lika bra att ta till Jesus...
Aj, vilket habegär jag fick.
Måste ha plåster.
Gör det ont är det bara att klistra på en pussmun
Är man hungrig LCHF:are går det fint att ta sig ett ägg
Eller varför inte ett bacon
Å är det riktigt illa, är det väl lika bra att ta till Jesus...
Aj, vilket habegär jag fick.
Måste ha plåster.
Linsproblem
Plötsligt kom det upp ett reklamfönster på min arbetsdator.
Ville jag köpa färgade månadslinser med linsvätska för enbart 99kr?
Klart jag ville.
Det tog bara några dagar så anlände ett litet paket i brevlådan. Med två par linser.
Jag ägnade inte det nån större tanke på varför.
För att göra en lång historia kort: blev jag blåst.
Det var det första paret som kostade 99kr. Efterföljarna kostar 299kr.
Så jag sa upp prenumerationen per omgående. Linserna var dessutom obrukbara eftersom de var och är i storlek för ett par koögon, ungefär.
Och trots flera påringningar med såväl skitlinsföretaget och deras ekonomiska indrivningsföretag fortsätter det att komma räkningar. Narturligtvis räkningar de saltar ordentligt med påminnelseavgifter. Idag lackade jag ur.
- Jag vill inte ha någon kontakt alls med Er. Jag vill att Ni slutar att belasta mig med nya fakturor per omgående. Och förresten vill jag inte finnas i indrivningsbolagens register.
- Men snälla du, detta är ett finansbolag!
- Du behöver inte "snälla" mig. Jag är 45år och fattar ganska bra.
- Men herre gud - Du kritiserar ju vårt företag!
Jag tog ett långt andetag och klämde i med dämpad stämma:
- Vet du en sak. Det låter som om Du inte fått någon lunch idag. Jag vill inte prata med Dig mer.
Med ett klick la hon på..
Det var som jag sa i första vändan:
Det här skulle inte Sverker gilla.
Ville jag köpa färgade månadslinser med linsvätska för enbart 99kr?
Klart jag ville.
Det tog bara några dagar så anlände ett litet paket i brevlådan. Med två par linser.
Jag ägnade inte det nån större tanke på varför.
För att göra en lång historia kort: blev jag blåst.
Det var det första paret som kostade 99kr. Efterföljarna kostar 299kr.
Så jag sa upp prenumerationen per omgående. Linserna var dessutom obrukbara eftersom de var och är i storlek för ett par koögon, ungefär.
Och trots flera påringningar med såväl skitlinsföretaget och deras ekonomiska indrivningsföretag fortsätter det att komma räkningar. Narturligtvis räkningar de saltar ordentligt med påminnelseavgifter. Idag lackade jag ur.
- Jag vill inte ha någon kontakt alls med Er. Jag vill att Ni slutar att belasta mig med nya fakturor per omgående. Och förresten vill jag inte finnas i indrivningsbolagens register.
- Men snälla du, detta är ett finansbolag!
- Du behöver inte "snälla" mig. Jag är 45år och fattar ganska bra.
- Men herre gud - Du kritiserar ju vårt företag!
Jag tog ett långt andetag och klämde i med dämpad stämma:
- Vet du en sak. Det låter som om Du inte fått någon lunch idag. Jag vill inte prata med Dig mer.
Med ett klick la hon på..
Det var som jag sa i första vändan:
Det här skulle inte Sverker gilla.
Plan
Det är världens grej på G i Airams liv.
En grej man får fjärilar i magen av.
VÄRLDENS grej, om man så bara har minsta lilla exhibitionistiska läggning.
Och det har ju jag.
Trots allt
En grej man får fjärilar i magen av.
VÄRLDENS grej, om man så bara har minsta lilla exhibitionistiska läggning.
Och det har ju jag.
Trots allt
Ingen
Mötte en flyktig bekant i vimlet.
Nån som egentligen inte alls tilltalar mig.
Eller som jag ens funderar på det allra minsta.
En no one.
Det blev så enkelt.
Denna någon låtsades.
För att verka upptagen.
Dock uppenbart genomskinligt.
Fast det är bra, nu är ribban lagd.
Det är ömsesidigt.
Nån som egentligen inte alls tilltalar mig.
Eller som jag ens funderar på det allra minsta.
En no one.
Det blev så enkelt.
Denna någon låtsades.
För att verka upptagen.
Dock uppenbart genomskinligt.
Fast det är bra, nu är ribban lagd.
Det är ömsesidigt.
Flaggdag
Svenska fanans dag.
Och jag längtar utomlands.
En kombiresa Bangkok/Hua Hin står högt i kurs.
Eller Kroatien.
Webben är synad in i minste vrå.
Imorgon ska arrangören få uppdrag.
Längtar efter avkoppling.
Kanske för att det är fredag.
Med städ, handling, piller och
en rejäl dissning hos morsan.
Om det inte vore så svårt att förbereda sig.
Sist fick jag kritik för att hon tycker att jag har fula fötter...
Personlighetstecken
Gjorde en liten insats idag.
Köpte den gamla lite nya sommarkläder.
Åkte dit.
Sköljde ur och packade ihop sura mjölkkartonger.
Bar ut en veckas illaluktande sopor.
Rafsade av det värsta på golvytorna.
Handlade och bar tre tunga kassar.
Hämtade piller på apoteket.
Torkade ur kylen.
Packade in varorna.
Snitsade till tanten.
Såg till att det kom trutvalla på läpparna.
Tog ut henne enligt önskan till trädgårdshandel.
Drog i rullatorn så att hon skulle gå.
Matade henne med glass och fika.
Valde blommor åt henne.
Skjutsade henne till ännu ett ställe.
Och som tack för den här heta och intensiva fredagseftermiddan som milt sagt gick i dagsverkets namn:
fick jag återigen höra:
- Du har då alltid varit så oempatisk.
Köpte den gamla lite nya sommarkläder.
Åkte dit.
Sköljde ur och packade ihop sura mjölkkartonger.
Bar ut en veckas illaluktande sopor.
Rafsade av det värsta på golvytorna.
Handlade och bar tre tunga kassar.
Hämtade piller på apoteket.
Torkade ur kylen.
Packade in varorna.
Snitsade till tanten.
Såg till att det kom trutvalla på läpparna.
Tog ut henne enligt önskan till trädgårdshandel.
Drog i rullatorn så att hon skulle gå.
Matade henne med glass och fika.
Valde blommor åt henne.
Skjutsade henne till ännu ett ställe.
Och som tack för den här heta och intensiva fredagseftermiddan som milt sagt gick i dagsverkets namn:
fick jag återigen höra:
- Du har då alltid varit så oempatisk.
Sommarlov
Tänk att tiden går så fort.
Idag var min sista dag i skolan för den här årskursen.
Ett av 2½ år är redan avverkat.
Visserligen stressades vi tidigt ottan med vad
en kommande magisterexamen innebär, men
det väljer jag ändå att lägga på framtiden.
Att oroa sig för det nu, är ju att jämföra med
dumheten att betala ränta på ett lån man ännu
inte ansökt om.
Nej, nuet är sommarlov!
Och en chans att leta smultron istället för vetenskapliga artiklar.
Idag var min sista dag i skolan för den här årskursen.
Ett av 2½ år är redan avverkat.
Visserligen stressades vi tidigt ottan med vad
en kommande magisterexamen innebär, men
det väljer jag ändå att lägga på framtiden.
Att oroa sig för det nu, är ju att jämföra med
dumheten att betala ränta på ett lån man ännu
inte ansökt om.
Nej, nuet är sommarlov!
Och en chans att leta smultron istället för vetenskapliga artiklar.
Miljötänk
Kikar på olika alternativ för midsommar.
Nånting är helgalet.
Bil till Köpenhamn är tre gånger så dyrt som flyg till London.
Tåg till Köpenhamn är två gånger så dyrt som bil.
Eller: flyg till London är två gånger så billigt som tåg till Köpenhamn.
Hur har vi det med miljötänket i det här landet?
Nånting är helgalet.
Bil till Köpenhamn är tre gånger så dyrt som flyg till London.
Tåg till Köpenhamn är två gånger så dyrt som bil.
Eller: flyg till London är två gånger så billigt som tåg till Köpenhamn.
Hur har vi det med miljötänket i det här landet?
Kommersjippo
Far är rar
Mor är en orm
Mor är en orm
Lönestopp
I kiosken:
- Har ni apelsiner?
- Nä, men vi har haft bananer.
Ungefär så blev jag bemött idag.
När jag, efter alltför lång tid ringde till en mottagning och bad om hjälp.
Jag bemöttes med sköterskans personliga värdering. Hon hörde vad jag
sa, men inte på vad jag ville. Hon gick på några slags gamla erfarenheter.
Hon generaliserade. Det är ytterst vanskligt i en sån position.
Jag är verkligen för att löner för vårdpersonal, skola och polismakt regleras.
Särskilt är jag för i den pågående konflikten.
Men inte till vilket pris som helst.
Jag tycker det ska löna sig med vidareutbildning, lojalitet och ett brinnande
intresse att alltid göra rätt ifrån sig.
Dagens telefonmöte med en sköterska som bedömmer långt innan sista
ordet eller ens önskan är påpekad - utifrån någon slags generell mall -
skall inte ha löneförhöjning. Hon behöver få gå en kurs. Och hon behöver
sitta bredvid och lyssna på hur man stavar till empati.
- Har ni apelsiner?
- Nä, men vi har haft bananer.
Ungefär så blev jag bemött idag.
När jag, efter alltför lång tid ringde till en mottagning och bad om hjälp.
Jag bemöttes med sköterskans personliga värdering. Hon hörde vad jag
sa, men inte på vad jag ville. Hon gick på några slags gamla erfarenheter.
Hon generaliserade. Det är ytterst vanskligt i en sån position.
Jag är verkligen för att löner för vårdpersonal, skola och polismakt regleras.
Särskilt är jag för i den pågående konflikten.
Men inte till vilket pris som helst.
Jag tycker det ska löna sig med vidareutbildning, lojalitet och ett brinnande
intresse att alltid göra rätt ifrån sig.
Dagens telefonmöte med en sköterska som bedömmer långt innan sista
ordet eller ens önskan är påpekad - utifrån någon slags generell mall -
skall inte ha löneförhöjning. Hon behöver få gå en kurs. Och hon behöver
sitta bredvid och lyssna på hur man stavar till empati.
Kattliv
Den här damen - lilla söta fröken Strössel har åkt bil ikväll. Till mormor.
Hon, katten alltså: är numera h e l t återställd. Åtminstone ter hon sig som innan leverkatastrofen.
Återigen tjatar hon om att få gå ut. I trappen, till balkongen och ut på gården. När det så blev dags för en tur till den gamla på kvällskvisten så fick hon hänga med. Det är konstigt hur bilvänlig hon är. Det är som att ha en panelhöna i knäet. Som liksom koxar på allt i omgivningen.
Men det tär på krafterna som synes.
Nu är tasslovorna inrullade och John Blund måste ha strött sitt salt vida omkring.
I nästa liv vill jag reinkarneras till huskatt. Gärna en liknande Strössel, med mycket päls.
Jag ska låta mina ägare bada och borsta mig hur mycket som helst. Och jag ska inta bästa position på balkongen från bittida till sent. Jag ska alltid komma skuttande när de ropar mitt namn. Och förhoppningsvis får jag görgo mat specialinhandlad enkom för mitt välmående oavsett det kostar. Jag ska jama när folket kommer hem. Och visa magen. Och jag ska göra snyggt ifrån mig i lådan. Om kvällen ska jag ligga sked med matte.
Och när hon håller om mig så rullar jag in mina tasslovar...
Glättighet
Här sitter jag och hänger över böckerna.
Och telefonen ringer.
På absolut sämst tänkbara tid.
Klockan är hunger och mat.
- HEJJJJJJ !! Är det Airam jag pratar med?
- Ja....
- Airam Aneladgam ?
- Ja, vad vill du?
Fort som fan: - Jagringerfråncomhem - Hur ÄÄÄÄÄRRR det??
- Vad vill du?
- Jag ringer väl inte och stör? Hur står det TILL ??
- Jag förstår att Du läser innantill, men skippa det där smörandet med mig. Hur det står till med mig angår dig inte.
För sista gången: Vad vill du?
Självklart var det nåt slags "oslagbart" skiterbjudande....
Jag blir galen av alla slags stereotypa fjompartighetsfraser.
När människor som inte känner mig kuttrar.
Eller när människor som inte känner andra, kuttrar.
Allt ifrån de som ropar hälsningstillrop som om de var på idrottsläger för maniker.
Till de som avslutar alla samtal med "ha en bra dag".
Det är inte det minsta styrt av mellanmänsklig empati och värme, för mig.
Det är enkom styrt av att man så att säga vill presentera sig själv som nåt utöver det vanliga.
En frisk fläkt, typ.
En JÄTTEtrevlig medmänniska.
Så funkar inte min värld.
Men jag vet att det går tretton på dussinet av de som både praktiserar och charmas av fenomenet.
En yta och glättighet i väntan på - eller kanske som resultatet av att man alls inte väntar på - djupare
inre kontakt och intresse.
Hur sjutton avsäger man sig sånt?
Och telefonen ringer.
På absolut sämst tänkbara tid.
Klockan är hunger och mat.
- HEJJJJJJ !! Är det Airam jag pratar med?
- Ja....
- Airam Aneladgam ?
- Ja, vad vill du?
Fort som fan: - Jagringerfråncomhem - Hur ÄÄÄÄÄRRR det??
- Vad vill du?
- Jag ringer väl inte och stör? Hur står det TILL ??
- Jag förstår att Du läser innantill, men skippa det där smörandet med mig. Hur det står till med mig angår dig inte.
För sista gången: Vad vill du?
Självklart var det nåt slags "oslagbart" skiterbjudande....
Jag blir galen av alla slags stereotypa fjompartighetsfraser.
När människor som inte känner mig kuttrar.
Eller när människor som inte känner andra, kuttrar.
Allt ifrån de som ropar hälsningstillrop som om de var på idrottsläger för maniker.
Till de som avslutar alla samtal med "ha en bra dag".
Det är inte det minsta styrt av mellanmänsklig empati och värme, för mig.
Det är enkom styrt av att man så att säga vill presentera sig själv som nåt utöver det vanliga.
En frisk fläkt, typ.
En JÄTTEtrevlig medmänniska.
Så funkar inte min värld.
Men jag vet att det går tretton på dussinet av de som både praktiserar och charmas av fenomenet.
En yta och glättighet i väntan på - eller kanske som resultatet av att man alls inte väntar på - djupare
inre kontakt och intresse.
Hur sjutton avsäger man sig sånt?
