Skitjobb
- Stämmer det att Du besiktigade Din bil den 26 mars?
Det stämde. Såklart.
Jag frågade hur länge intervjun beräknades ta och fick svaret "sju minuter".
- Kör till, sa jag.
- Okej, då börjar vi. Stämmer det att Du uppmärksammade att Du hade fått en tid för besiktning?
- Va?
- S t ä m m e r det att Du uppmärksammade att Du hade fått en tid för besiktning?
- Min vän, det här är inte ditt fel, men Du ska nog prata med din uppdragsgivare. Att först påpeka att Ni noterat att folk bevisligen h a r besiktat sin bil och sen fråga om man uppfattat att det kommit en tid för besiktning är frågor för idioter. Lessen, men jag har inte tid med att svara på idiotfrågor i hela sju minuter.
Jag tycker synd om människor som är tvungna att ta såna här jobb.
Smartare
Men texten roar mig...
Katthår
skarpt ifrågasätter sitt förstånd.
Det är inte rätt att ha innekatt.
Särskilt inte i plural.
Och allra helst inte långhåriga.
Det är inte det.
Nu har den lilla fått ett årsbad.
Med det kräver att matte badar samtidigt.
Vilket leder till att samma matte får
både storstäda och agera rörmokare.
Förutom frisör och tvättstugeinnehavare.
Jag skulle ju åka hoj idag...
Z240
Nu har jag nåt nytt att spola ner i toaletten....
Den verkar ok.
Men inte jag.
Det där med att lära nytt.
Och att lära toknytt.
Är allt annat än lätt.
Numera.
Plums
- Hej, nu har det hänt igen, det som inte får hända.
- Vadå, vad har du nu gjort?
- Jag har tappat min mobiltelefon i toaletten...
- Men va´ fan har Du den med dig in på muggen för!?
- Den bara hoppade ur min ficka när jag reste mig upp... den bara försvann med ett plums...
- FYN FAN vad äckligt! Plockade du verkligen upp den igen?
- Nej, jag hann inte....
- Vadå, körde du ner armen?
- Ja...
*bubblande gapskratt*
- Fan, det är underbart. Vilken story ! Försvann den ner alltså? Och du försökte få tag i den ? Vart hände detta?
- På skolan...
- Åhh, det blir bara bättre !
*yngligen skrattar ännu mer bubblande*
- Å det kom en massa folk och tittade va - på telefonen som inte fanns kvar?
- Ja...
- Jag DÖR !!! Det här är det bästa på länge.
Slutsats: Det finns mening med ALLT som sker. Kurskamraterna gapskrattade, liksom läraren, polisen och ComViq förutom att "han" bjöd på sitt alldeles speciellt underbara skratt. Det är ganska enkelt ändå. Att skaffa sig bekräftelser...
Plasmastrejk
Från blodcentralen.
Hej Airam!
Med anledning av vårdkonflikten
är plasmatappen stängd.
Hmm, nu kanske jag inte har råd,
med de nya pjucken.
Röda lackskor.
Som jag säljer plasma för
att köpa.
Att de inte tänker på sånt....
Minuter
Och nu blir jag lessen för det.
Att jag inte tänker på henne tillräckligt...
Ordspråk
Hollysaknad
Det kan inte hjälpas. Känslor och förstånd är ljusår ifrån varandra.
Jag vet att Hollygumman får det hur bra som helst i sin nya familj.
Och ändå går jag nästan sönder av längtan efter henne.
Särskilt som hon stirrade på mig såhär, när jag for därifrån igår.
Kroppsspråk
Att jag skulle vilja ge den arma kvinnan lite av mitt överflöd.
Hennes batterier måste vara tomma för länge länge sen.
Men vad kan man erbjuda en så illa tilltygad människospillra?
En famn kanske.
I så fall får hon gärna min...
Snorloska
Jo, jag tänker såhär...
Ett torg
Kraftig staty på välförankrat fundament
Linor av typen flätad nylontråd
Knopkunnig bödel
Ögla och hakar att hissa upp med
Spotlights som ger ordentligt ljus dygnet runt
Folk
Massor med folk
Helst förkylda och snoriga
Gärna med MRSA
... som får spotta på aset
Valborg
Hos Jellon får man veta allt om själva anledningen till dagens spektakel.... eller vårtradition om man nu så vill.
Jag har inga betänkligheter med majbrasor, fyrverkeri eller studentsång men, jag kan inte texten. I min värld handlar melodin om nåt helt annat. Och den kan jag utantill.
ODE TILL HALVAN
Mel: Vintern rasat
Helan rasat ner i våra magar,
skvalpar nu på botten mol allen.
I sin ensamhet den bittert klagar:
"Det är inte gott att vara en!"
Snart är Halvan där, den härliga supen,
alkoholiskt ren och silverklar,
dansar som en vårbäck ner genom strupen.
Hamnar - plask - i Helans budoar.
Flyttlycka
Det kommer att bli så bra.
Den lilla hjärtevännen får det, väldigt många hundar aldrig kommer i närheten av.
Först och främst utrymme.
På bystan. Med fri yta över otaliga hektar ängsmark med stock och sten.
Hon får nya ledare med den djupaste av kärlek för djur.
Hon ska få gå kurs och lära sig valla.
Och hon ska få räkna in både får, höns och Highland Catle.
Hon ska få ha sin husse och matte alldeles för sig själv.
Och någon av dem kommer alltid finnas på plats. 
Det är klart jag kommer sakna våra stunder.
Inte minst de när hon plirar på mig.
Och tänker nåt hundaktigt.
Eller våra många och långa promenader.
När vi avhandlar världsproblemen, iaf de lokala.
Men, jag behöver aldrig mer ha ångest för att jag bidrar till att en typisk arbetar och landsortshund är hänvisad till stadstempo. Och jag behöver inte bekymra mig ett dugg att hon inte för evigt ska bli älskad.
Hollys nya husse & matte är som stöpta till hundägare.
- Hur kan man veta det, undrade lillebror.
Efter dagens andra besök där finns mer att hänvisa till än abstrakt magkänsla.
Hon fullkomligt skrek av glädje när vi åkte upp på gårsdplanen idag.
Holly VILL flytta.
Kryss17
Buslätt!
Utflykt
Att vi anlände en månad för tidigt.
Till Arlagården för att betitta årets betessläpp.
Men, då får vi ju göra nytt försök i slutet av nästa månad istället.
Å andra sidan fick barnen via en mindre omväg,
den första buddiska upplevelsen sig till livs.
Foto: Utflyktsguiden.seEtt märkligt ställe, mitt därute i spenaten.
Stupan - ett buddistiskt fredsmonument
Som Dalai Lama invigde 1988.
Buddist eller ej, man finner ro.
Och man finner fika om man vill.
Föurom loppis. Som sköts om av ens
goda samvete.
Mitt betalade för en riktigt härlig kokbok.
Det hände sig inte så denna gång.
Men det har hänt. Vid andra andliga
utflykter o tillfällen.
Att Fellingsbro kyrka och kyrkogård
fått besök när den ändå ligger nästgårds.
Där ligger Jeremias i Tröstlösa begravd.
Man borde inte sova
text: Jeremias i Tröstlösa
Man borde inte sova när natten faller på,
för tänk, då blänker stjärnorna högt uppe i det blå.
Det är så tyst och stilla.
Att sova vore illa.
Jag vandrar mina vägar över slätt och genom skog,
och stjärnorna de följer mig, så sällskap har jag nog.
Det sägs dom är tusen mil och mer ändå från oss.
Än brinner de med stadigt sken, än flammar de som bloss.
Som silver och kristaller
nu deras gnistor faller,
och en annan flammar till när hon har brunnit ut,
så faller hon, då blir det som en strimma rök till slut.
Man kan väl aldrig drömma så grant och underbart,
som själva natten ter sig när de stjärnor lyser klart.
Det är som om det hördes
ett silverspel som rördes.
Man borde inte sova när som natten faller på.
Man borde se på stjärnorna. Man borde vara två.
Prissatt
Hur ska jag kunna skiljas från henne ?
Pitt
Där små skolbarn serveras sin dagliga lunch.
Denne någon har tydligen arbetskamrater
med bristande läs och skrivkunnigheter.
En lärare kom nämligen in i köket idag.
Och tipsade att matsedeln borde ändras.
Dagens rätt: Pitt i panna.
Serviceminded
Att kassörskan kommenterar mina inköp med en värdering.
På Statoil den här gången.
Får tag i en chokladbit, lägger den på disken och säger:
- Bensin på ettan.
- Och lite choklaaad !?
Jag sa inte ett knyst utan tittade bara på betalkortsapparaten.
- Vad häääärligt för dig!
- Vill Du ha kvitto?
Fortfarande tyst och nu med inknappande av kod.
- SKA JAG SLÄNGA KVITTOT ÅT DIG?
Så med tajt ögonkontakt kom det:
- Åh, förlåt att jag inte svarar. Jag blev så fundersam. På HUR Du skulle ha kommenterat om jag hade köpt kondomer?
Saken var den, att kunden före mig - något av en udda filur - kanske en aning nördig - stod och konverserade med henne om annan personal hos Statoil. Bl.a om en kille som han ansåg vara "en pärla". Någon de skulle "vara rädda om" eftersom han "verkligen var serviceinriktad och duktig".
Kan hända, tänkte kassörskan göra ett omåttligt intryck på honom, genom att vara superdupertrevlig mot mig...
Renthus
Tänk om Marie-Louise & Marlene hade kommit hem till mig.
Med sin åttamanna städpatrull.
Då hade det varit färdigstädat för länge sen.
Här hade det varit rent hus nu.
Å andra sidan.
Vilken tur att de inte varit här.
Jag hade aldrig orkat med när Marie-Louise vänder ut och in på sina ögon.
Och visserligen sympatiskt, men ändå hotfullt berättar att det finns djurbakterier i diskborsten.
Streptokocker i kudden.
Mögelsporer i kylen.
Och massor med kvalster i soffan.
Eller lyser med sin neonblå lampa på pinkiga fläckar bredvid muggen...
Intensivt solljus räcker för att få igång mig.
Snart är det kliniskt rent här.
Och jag lovar att: När jag blir stor - ska jag INTE ha husdjur.
Borttagen
Hos den gamla.
No more tutaupptaget i timtal.
No more kastasighalsöverhuvetochåkadit för att stänga av senaste samtal.
Understundom som man får höra att det inte är hennes handhavandefel.
Undrar vad som istället står på spel.
