2010
Det gamla tar slut.
Nytt tar vid.
Nytt år om inte annat.
Förhoppningsvis ett gott.
Och fyllt med härligheter.
Till alla och envar: Ett riktigt Gott Nytt År !
Årslista
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Jo, det kan man nog säga. Både det som gör sig och inte gör sig. I skrift, heller.
2. Höll du några av dina nyårslöften? Minns inte att jag tog några specifika. Jag lovar inför varje måndag året runt istället.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Nej nej, de får barnbarn istället.
4. Dog någon som stod dig nära? Ja dessvärre, en väninnas begravning genomleds med betoning på led.
5. Vilka länder besökte du? Lettland och Bulgarien
6. Är det något du saknar år 2009 som du vill ha år 2010? Absolut: tid, frid oh frihet.
7. Vilket datum från år 2009 kommer du alltid att minnas? Det måste vara den 24:e januari.
8. Vad var din största framgång 2009? Ja, att vara delaktig i ett boksläpp som sålt nättupp i 80’000ex känns ganska framgångsrikt.
9. Största misstaget? Det ligger inte för mig att se på livets ingredienser på det viset. Säkert gör jag misstag, men de är till för att skjutsa mig framåt.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig? Nej och varje dag utan sjukdom är en ynnest, jag är evigt tacksam sålänge jag slipper vara i underläge av något förfärligt med hälsan.
11. Bästa köpet? Låter löjligt, men en stickad väst och en skärmaskin är mig mycket kära.
12. Vad spenderade du mest pengar på? Teknikprylar.
13. Gjorde någonting dig riktigt glad? En underbar blombukett gjorde mig så otroligt glad.
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2009? Eftersom jag är en nostalgiker så är det återupptäckter av tidigare musikförälskelser, och de sinar aldrig, tackolov.
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Mycket ledsnare mitt i all glädje.
16. Vad önskar du att du gjort mer? Lyssnat inåt och utåt.
17. Vad önskar du att du gjort mindre? Babblat..
18. Hur tillbringade du julen? I ”stillhet” med tossiga morsan runt benen.
19. Blev du kär i år? Jajamen - jag blir kär hela tiden.
20. Hur många one night stands? Inga
21. Favoritprogram på TV? Dokumentärer.
23. Bästa boken du läste i år? Antagligen Praktiskt Medicin.
24. Största musikaliska upptäckten? Melody Gardot.
25. Något du önskade dig och fick? Alex Schulman Skynda dig att älska
26. Något du önskade dig men inte fick? Hmm, så ska man inte se på saken…man får det man förtjänar.
28. Vad gjorde du på din födelsedag 2009? Firade ankomsten till Bulgarien på en fin balkong med gott vin, presenter och härligt sällskap.
29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Absolut, om min vardagsångest var mer hanterbar skulle väldigt mycket gjort alla mina år bättre.
30. Vad fick dig att må bra? Närhet och beröring.
31. Vilken kändis var du mest sugen på? Que?
32. Vem saknade du? Jag saknar min storasyster, det går aldrig över.
33. De bästa nya människorna du träffade? Är förhoppningsvis lika bäst nästa år.
34. Mest stolt över? Det är väl böckerna.
35. Högsta önskan just nu? Att det ordnar sig...
Telefontid
Jaha!?
När jag nu själv försökt komma fram till sjukvården slår det mig hur in i böljan lätt det är att nå min egen arbetsplats. Och att man ju där är garanterad att få prata med levande människor.
När jag själv som patient idag har ringt runt, har jag inte fått prata en enda gång. Det enda som erbjuds är att lyssna till långa haranger på telefonsvararen och att välja diverse siffror bara för att målas in i ett hörn att om jag vill ha kontakt så är det t ex exakt kl 14:25 som gäller. Alternativ verkar inte finnas alls. Hur ska man veta i arla morgonstund om man är tillgänglig en exakt tid många timmar senare? Det kanske bara är sängbundna personer som ska ringa till den där telefonsvararen. Jag kanske har missat nåt.
Nä, avvaktar som sagt de privata alternativen. De man både kan maila och få prata personligen med.
Encore
Har redan varvat spelet. Får inga fler utmaningar nu, förutom extranumret. På Easy vill säga. Nu gäller det att häva sig upp på en högre level. Fler färger, fler fingrar och massor av kombinationer. Som ju inte är gjorda till förvuxna spelidioter. Tyvärr.
Praktik
Visst kan man tänka sig en förfrågan först. Jag har själv fått den, men alla skulle inte "ställa upp" och framförallt skulle inte alla somna i lugn och ro. Kanske inte heller vakna utan panik och illamående.
~ Det man inte vet, mår man inte illa av ~
För mig är det de autentiska fallen som får mig att minnas och veta vad jag har framför mig. Och då pratar jag ju ändå inte om gynbekymmer. Har man sett, känt och doftat något "farligt" en gång, så känner man igen nästa. Så är det. Och det är alldeles omöjligt att lära sig teoretiskt.
Det finns inget snaskigt i att en studerande undersöker en sjuk och nedsövd kvinna. De gör det för att om möjligt kunna hjälpa och rädda nästa i tid. Det irriterar mig att journalistiken blåser upp en sån här sak som om det vore övergrepp. Alla patienter har någon gång varit "utsatt" för elever. Så måste det vara.
Helgfrid
Jag gillar storhelgsdagar. När folk och framförallt grannarna är bortresta.
Då får man ha tvättstugan alldeles för sig själv och hur länge man vill. Och man kan passa på att använda Klorin och andra kemikalier i maskinerna utan att bli upptäckt.
Och man kan spela ELO hemma, precis så högt man orkar höra.
Vinterfest
Nu är de framme. Jag kan pusta ut. Och jag kan räkna ut kalkylen.
Någon bräda eller slalomskidor är inte inplanerade idag. Nu skulle de vila och kanske sova en stund. Sen skulle det korkas upp. De har åkt tidigt för att hinna med och fira förstår jag. Att de är samlade, där och har en vintersemester att avverka. Förutom att det stundar ett nyår med gänget. Hoppas och tror att de får det riktigt skojigt.
Stjärna
Förr har jag alltid haft så otroligt svårt för Björn Ranelid. Det har varit både hans uttryck, utseende och ego som genererat motstånd. Plötsligt är det tvärtom. Någon gång under det senaste året har jag upptäckt honom. Inte alls så att jag är nyfiken på att läsa det Ranelidska språket, utan precis bara för att just njuta av hans uttryck, utseende och ego. Det är vackert. Han är för mig full av kärlek. Och alla metaforer är fyllda med humor - även om han kanske inte menar det. Jag blir full i skratt av att höra aforismerna som ibland är bortom allt mitt förstånd. Och jag blir in i hjärteroten varmt överaskad av hans egotrippade kärlek till sig själv när han får ihop orden så att han måste upprepa dem för att de var så bra. Det är vackert! Fåfänga och ego är vackert när det inte är på bekostnad av andra.
För som jag uppfattar det, är han lika duktig på att lyssna som att prata. Lika duktig på att bekräfta andra som sig själv. Och han är lika duktig på att ösa som ta emot kärlek.
På Stjärnorna på slottet, är han min stjärna.
Chalazion
Aldrig i livet att jag väntar i sex månader så som vårdprogrammet föreskriver att det ska passera innan man tar till en skalpell. Aldrig. Sånt här betalar jag för. Och särskilt betalar jag för en snabb läkartid att få eländet bedömt. Det "kan" vara nåt annat. Differentialdiagnoser är viktigt.
Somliga betalar för statusprylar. Jag betalar för tid.
God Jul
Härifrån har det skickats ett enda julkort per snigelpost i år. En variation får bli den här vägen.
Önskar alla och envar en riktigt GOD JUL
Knäckmagi
Gjorde mina bryn i fredags. Hos tjejen som från början är kurd. Hon har bott i sverige sedan sin bardom. Pappan som var politiker blev mördad på öppen gata och modern tog alla barnen i flykt. De har rotat sig gott och min brynerska blir mer och mer försvenskad. Det har såklart varit mycket viktigt för hela familjen att upprätthålla sin kurdiska kultur och tradition.
När det nu ligger på brynerskan att hålla jul i år och hon är otroligt modig i sitt tänkande, har hon bestämt sig för att det är dags för familjen att anamma svenska jultraditioner på riktigt, för barnens skull. Hon är själv mamma till två små. Så i år ska de (hela tjocka släkten) försöka sig på ett helsvenskt julfirande.
De ska laga julskinka, kalkon, köttbullar, revbensspjäll, rödbetssallad, gröt och Jansson - fast utan ansjovis eftersom de tror att det är läskigt... liksom sill. Granen blev klädd förra veckan och de har tutat i flickebarnet på tre bast, att tomten skall komma.
Hon är dock rädd de inte har lyckats fånga det där magiska som hon förstår att vi svenskar känner inför och med julen. Jag fick beskriva nån slags medelbild av hur julafton går till i tomtebolyckan i mellanmjölkens land. Hennes frågor var så gulliga: "när går man upp" - "vad äter man till frukost" - "hur dags äter man julbord" - "ska alla titta på kalle anka" - "vilka lekar skall man kunna" - "hur dags ska tomten komma" - "vad pratar man om på kvällen".
Turligt nog har har den här tjejen en kund som innehar flera bra julböcker. Jag svarade så gott jag kunde och lovade till slut att dyka upp med både böcker och knäck; som hon aldrig hade hört talas om. Mandel i gröten och glögg hade hon också helt missat, men hennes spontanitet berättade för mig om ett stående inslag i de kurdsvenska jularna framöver. Jag är säker på att de får en spännande svenskurdisk julafton 2009.
Tjänstebyte
Det är jag dock. Men han fick å sin sida agera ljudtekniker.
Så nu har han hela byxor och jag har stereoljud från alla apparater. Inklusive Spotify.
Inte nog med det förresten, en lektion i hur jag hanterar teven:s alla 52 radiostationer som även de går genom förstärkaren har jag fått.
Och ungdomarna har fått information om hur det var på stenåldern, när jag var ung. Att vi först hade en radiomöbel, en rullbandspelare, att jag minns när tv bara hade en kanal och att vi senare fick en resegrammofon i plast.
Samlarpengar
Med anledning av projekt Dammsug Sverige har här sorterats och kontrollräknats mynt.
Det visade sig vara inte mindre än 5335:50kr plus en knapp, en eurocent och en turkisk och vacker slant.
Ja, jag borde kanske ha gått till inräkningen och banken. Samlandet har pågått länge. När burken är full är det bara att ta till en ny. Nionde noga räknat nu. Hur jag överhuvudtaget ska orka bära dem till Loomis är en fråga.
Men, femtioöringarna orkar jag nog bära. Trehundratjugosju femtioöringar är inte så tungt. Och egentligen är det närapå larvigt att bidra med 163:50 till insamlingen, men är det som Riksbanken tror: 340milj femtioöringar som ligger i burkar i stugorna, så blir det en slant. Hoppas vi är fler som sätter fart.
Årsplan
Jag ska sluta vara egotrippad, sluta visa min stolthet, sluta spela svårfångad och sluta tro på tur. Det kommer att bli brist på både arbete och pengar. Det blir en kamp. Okej, som om inte hela livsresan alltid är det.
Nära relationer blir (är skulle jag vilja säga) ansträngda och jag ska backa för att undvika onödiga konflikter. Är - som sagt...
En drömprins ska tydligen anlända, med ett halvt kungarike till övers. Fast jag får förstå att det finns risk att inte heller det är självklart för mig.
Ska surfa vidare. Till slut kommer man nog till ett annat horoskop som föreslår ett år i ide. Det skulle synka bättre med känslan.
Astrocoach
Floatingklapp
Hursom, det var en härlig avslutning. Med middag enligt konstens alla klassiska regler:
* Dry Martini
* Hummersoppa och bubbel i glasen
* Konjakflamberad pepparstek med tungt rött
* Friterad camembert och persilja till hjortronsylt
* Kaffe med päronkonjak
* Barrunda med G&T i långa banor
* Danshak med på tok för många fler G&T
Så gick hela dagen efter i hemapotekets tecken. Alvedon, Ipren, kaffe, småätande, varmt bad och löfte om att aldrig mer dricka G&T.
Tills jag kom på att julavslutningskvällen även innehöll en julklapp. Världens bästa julklapp till och med. Vi fick varsitt presentkort innehållande 45min floating och 60min helkroppsmassage. Så mitt i prick. Så himla glad jag blev. Jag kan knappt vänta att det ska bli "vardag" igen så att jag kan boka mig en tid för att flyta bort.
Chefstomten brukar vara fiffig i sina klappval, men den här gången slog han alla rekord. Inget kunde ha varit vare sig skojigare eller bättre.
Takvandring
Upptäckte att det i Stockholm genomförs takvandring på gamla riksdagshuset på Riddarholmen. En guidad historisk promenad på 43 meters höjd. Man är fastspänd i sele med säkerhetslina förankrad i wire spänd runt hela promenadbanan. Det verkar säkert och jag blir, trots höjdrädsla sugen!
Alldeles nyss har man oxå invigt mörkertur. Banan är ljussatt och guidningen handlar om spöken, mord och spännande händelser ur Stockholmas historia.
Vilken kul grej. Och vilket häftigt sätt att få sann överblick. Tycker inte priset på 420kr är så farligt heller. En och en halv timma med guide och säkerhetsguide. Kanske nåt att köpa sig själv i julklapp?
Tv4 Nyhetsmorgon på taket
Julbiff
Jovisstja, ska lämna plasma på måndag kl 07:30 (så att jag kommer upp i tid) och en simpel insats på tisdag lunch. Ett hembesök med provtagning hos en alldeles ljuvligt fåfäng (vi har pratat ihop oss om hur stiligt det är med fåfänga när det är till ens fördel) blåhårig tjej i 75-årsåldern. Jag förväntar mig t.o.m ett litet glas portvin i tjänsten. Och så har jag lämnat ut mitt mobilnummer till en 89-årig kille, ifall hans vänstra underben plötsligt drabbas av nytt sår. Har man fått förmånen att läka ut bensår på ett halvår så äventyrar man det inte. Annars ska jag inte systra mig fram alls under helgerna.
Jag ska vara L-E-D-I-G i 23 dagar.
Ikväll får jag veta om detsamma gäller de andra. Chefen ska lufta sin personal över en flamberad pepparstek. Ingen av oss är intresserad av annan mat än rare och medium. Julmat får man ju karva i sig tills den går till komposten själv, ändå. Och personalen ska lufta chefen över ett vinpaket och senare både chillande i nån bar och kanske nattfösare tills han ropar efter en droska. Det brukar vara kul och kännas görgott.
Käka julbiff och sen slippa varann i tre veckor.
Läget kunde vara sämre.
Principfast
- Det blir fem kronor tillbaka, vill du skänka det för Kvinna till Kvinna?
- Nejtack.
- Jaså det vill du inte?
- Nej, det är en principsak, att inte ge när en kedja som den här ber om det.
- Du vill inte skänka femman alltså?
- Nej, jag tycker det är förfärligt att kunden inte får välja, för i och med att du föreslår en allmosa så känner man sig tvingad. Det blir knasigt för oss som redan bidrar på helt andra vis och ännu mer knasigt för de som köper sina kläder på kredit.
- Vi har inte så många kunder som handlar på det viset.
- Eller hur...
- Du ska få din femma tillbaka!
Modekedjan Lindex startar ett samarbete med organisationen Kvinna till Kvinna, som är en svensk organisation som stödjer kvinnor i konfliktdrabbade länder att bli aktörer istället för offer. Tillsammans startar de nu en kampanj för att motverka trafficking - sexslavhandel.
Det är helt i sin ordning att vi alla hjälper varandra. Så ska det vara. Och jag har definitivt råd att både skänka femmor, sedlar, kärlek och hjälpande händer, men jag vill kunna välja själv. Jag vill inte gå via Lindex utomordentligt slipade PR-kupp. Och jag vill inte bidra med att andra - som definitivt egentligen inte alls ens har i kassakön på Lindex att göra, pga för länge sen kraschad ekonomi - ska känna sig tvingade att ge allmosor med ränta. Hör de mig avstå, kanske de också vågar.
Det är förolämpning att ens behöva få frågan anser jag. Ställ ut en bössa och håll truten skulle kunna vara ett bättre alternativ.
Finns
Precis när vi skulle ta i dörrhandtaget fick jag se, att det stod en trottoarpratare med välkomnande från NA (narkotic anonymus/anonyma narkomaner) utanför. Ett par snubbar sa att det gick fint att kliva in den vägen också, även om vi "egentligen var på väg in i kyrkan". Antagligen huserar NA i något av frikyrkans andra lokaler och det syns kanske utanpå vem som skall vart i typen av hus.
Örebro kulturskola presenterade årets julkonsert. Lillebror var koncentrerad som värsta förstaviolinisten. Och storebror sjöng vackert ur psalmboken. Allt gick bra och alla musikskoleelever var rysligt duktiga.
Jag är hemma i typen av lokaler. Stor del av min barn och tidiga ungdom avsattes i frikyrkan. Träbänkarna, orgeln och den spartanska utsmyckningen till milda pastellfärger gör mig tillfreds på något konstigt sätt. Och så gillar jag psalmbokens tunna sidor och sidbanden som man kan förbereda sig med.
Det spelades enkel och vacker och senare komplicerad och vacker klassisk violinmusik och när de flesta verken var genomspelade fick pastorn ett litet utrymme. Han undrade vad det är för dag nästa vecka?
Nån unge ropade "julafton".
- Javisst, på torsdag och vad är det för dag på fredag?
Ingen vågade svara förutom ungen som provade att säga nåt om "granen". Så klämde pastorn i att:
- Då kommer jesus!
Så startade han ett helt poänglöst orerande med liknelser mellan hans egen husvagnssemester i skåneland och samtidig Eriksgata för kungaparet på samma ställe. Han plockade fram en docka som bars på axeln som en förklaringsmodell på hur man gör med barn och då också "bör" göra med herren gud. Man tar dem till sig, man vårdar dem och man låter dem växa. Vad han egentligen ville få sagt var att:
- Det man ser finns inte, men det man inte ser: det finns!
Och han sa upprepade ggr att "Tomten finns inte, men det gör Gud". 
Nu funderar jag: Vad ville egentligen den där mannen? Och vem var han?
I sitt välkomsttal ropade han rakt ut i kyrkorummet "hej jag heter Göran" och vi blev instruerade att i kör svara med "Hej" och våra namn. Inom NA och AA har man tradition att alla presenterar sig enligt: "- Hej, jag heter Kalle och jag är nykter alkoholist" varpå övriga anslutna svarar "Hej Kalle". Hade han tagit fel på församling? Var han en skojare från en annan sal? Hade han smakat av nattvardsvinet? Blev han nervös av alla barn och tänkte göra sig mänsklig genom att berätta hur "vanlig" han var. Så vanlig att han till o med åkte husvagnsekipage och lekte med dockor? Var det verkligen ett vuxet försök att få församlingens och alla barnens förtroende?
Jag vet verkligen inte. Hela hans tal kändes som ett kapitalt misslyckande, han kan inte ha förberett sig en enda sekund. Det var svammel från början till slut. Och otäckt. Det finns det som inte syns.... kan det då även finnas spöken och mördare som lillebror tror? Den rödklädda gubben som alla ungar väntar på nästa vecka och som dyker upp på de flesta ställen finns däremot inte, oavsett vad barnen själva ser. Och den där som ska dyka upp dagen efter julafton, vilken väg kommer han? Har han nåt med sig? Och är det gud eller är det Jesus?
Jag vet en sak.
För mig finns det en slags ro i typen av lokal. Man har inte så mycket att välja på än att sitta still och fingra lite på psalmboken eller titta på orgelns pipor. Så mycket mer är det inte. Nästa gång går jag in till NA istället - där finns det snubbar som kanske orerar, men de svänger sig inte med gåtor. Det håller de sig för goda för.
Gammal
Vad jag inte tänkte på precis då, men nu är ju att hon med all säkerhet tänkte exakt detsamma om mig. Det har ju liksom gått lika många år för oss båda. Trist insikt.
