Ambivalent

 Sasha

Det lär ska vara friskt.
Ambivalens är en avancerad mental förmåga.
Den ambivalente har en fullt utvecklad förmåga
till differentiering och integration av internaliserade
objektrelationer (abrams.se).

Det är alltså ok att känna sig både svag och stark.
Stark och svag.
Lessen och glad. Glad o lessen. Dum o snäll.
Snäll o dum.

Man skulle kunna kalla mig nyanserad. Det låter
ju fint. Men, fy vad jobbigt det är...

Bortskämd

 

Det kom blomsterbud till mitt arbete.
Min kollega jublade:
- JAAA, nu börjar glitter & glamourföreställningen !

Och det gjorde den ju. TACK godaste. Du är lika underbar som arrangemanget ;-)


Baracktårar

Det blir verkligen bara värre med åren.
Min blödighet.
Särskilt när något mäktigt presenteras mig.

Ja, och för all del även när hornmusikkåren
plötsligt marcherar förbi och spelar en truddilutt...

Jag gråter.
Och har nu gråtit för att det var så fint och mäktigt
när Barack Obama svor eden.



Ja, så var det ju kanonerna, musiken, alla människor och
deras vimplar. Och känslan av Barackens stolthet som
plötsligt planterade sig, i mitt inre. Såklart att det kändes
häftigt för honom. Oxå.

Nötarbeterskor

För många år sen hörde jag, inför jul, ett reportage om chokladaskar på radion. En gränslös sympati väcktes. Och allt sedan dess har jag försökt tänka på de där stackars anställda när jag själv fått en känning av arbetsleda. Det var nämligen så att två personer kallades sig nåt i stil med "Trillingnötsarbeterskor". De såg, vid löpande bandet till; att tre hasselnötter låg i ett estetiskt förhållande till varandra innan mjölkchokladen rann ner över dem. Maken till trist arbete får, eller fick jag leta efter.

Men, det finns alltid de som har det värre.

Hemmamamman har nu gjort mig medveten. Om vad jag inte ska handla och äta framöver.



- Jag har kronisk värk i leder, tår, knän och rygg på grund av tvånget att sitta på huk i långa arbetspass, berättar Bindi, 58-årig sexbarnsmamma och en av fabriksarbeterskorna i Kerala. Hennes händer är täckta av blåsor som en följd av de frätande syror som nötterna utsöndrar under skalningsprocessen. Mercy, en kvinna från Tamil Nadu's Kanyakumari-distriktet, vittnar om huvudvärk och kräkningar beroende på röken som bildas under rostningsprocessen.
Läs mer på actionaid

Om jag kommer igång med att provsmaka ur nötskålen, vill det gärna övergå i en slags hetsätning. Det illamåendet som gärna gör sig påmint, såväl fysiskt som psykist är ljusår ifrån vad både de här indiska arbetstagarna känner i sitt underbetalda och vidriga jobb och som jag nu upplever av vetskapen.

Fy, vilken värld vi lever i...


Halsont

Nog är det typiskt.
Tre veckors ledighet och frisk som en nötkärna.
Imorgon anropar verkligheten igen, med både
jobb och studier och då slår sig ett halsvirus ner
i min strupe.

Känner mig i skrivande stund helt slut som artist.

Har gjort som jag lär: buffrat med Ibumetin.
Men så kom jag plötsligt på, att det inte är att
rekommendera till nypoererade. Och det är ju jag...



Åh, vad jag längtar att veckan som börjar, ska ta slut...

Borta

Alldeles nyss stod det klart för mig, varför en av mina
favoritbloggare inte synts till på ett tag. Hon är borta!

Död.

Tänk så starkt man kan känna för någon man egentligen
inte känner. Och tänk så tomt det kan kännas när samma
person inte finns längre.

Jag är  glad för den lilla kontakt vi ändå hade. Och att jag
hann med att beundra henne med en utmärkelse. Hennes
blogg har berört mig på alla de vis. Och mycket starkt
dessutom. Hon har varit min favvis helt enkelt.

Tack för det Du gav Mette

Retur

Borta bra, men hemma bäst?
Nja, det stämmer inte alltid.

Visserligen är återkontakten med mina kattkräk,
min egen säng och acetonflaskan något jag längtar
efter. Men, returen hem efter en veckas bortamatch,
kommer i alla fall leda till att det var för kort.




Umgänge med de man tycker om, kan man
aldrig få för mycket av. Snarare tvärtom...

Skräpkedja

I julklapp inköptes på H&M en vara för 498kr.


Den köpte jag redan den 11/11 och jag blev då muntligen
lovad i samband med att den slogs in som julklapp att
kvittot också skulle gälla som julklapp - dvs med öppet
köp till efter helgerna.

Jag arbetar själv i ett serviceyrke. Där går det inte an att
sura, kämpa och argumentera när man tycker att kunden
har fel. Där är det bara vassego: att vända andra kinden till.

Men på skräp-H&M börjar man tjattra och kämpa och ge
sig till att ifrågasätta om det verkligen inte finns något annat
som passar, när de inte vill ge tillbaka pengarna utan
istället erbjuda nåt jädra tillgodokontokort.

När sen chefen deras ringer upp fem minuter senare för
att påpeka att de är serviceinriktade , undrar man ju
över inte bara policyn utan hela konceptet.

Jag frågade om hon ringde bara för att berätta vilket
fantastiskt företag hon driver, för isf ville jag avsluta samtalet
bums - jag var ju sedan länge urförbannad både på hennes
butik och personal.

Då erbjöd sig människan att jag skulle komma åter med
tillgodokontokortet så skulle hon personligen köpa det av
mig - eftersom det finns massor att handla på H&M.

Hur lågt får en människa sjunka?


Päron

 

Stiligt, stolt, symmetriskt, hårt utanpå/mjukt inuti, sött, saftigt
och mycket angenämt.

Conferencepäron - det är mitt liv det se !

Suturer

Idag ska de bort.


orebroll.se

Och all jäkla tejp.
ÄNTLIGEN !

Dormicum

Fina grejer får man av doktorn med kniv.
Så fina att man mitt i kinvskär och klipp av hud plötsligt ger ljud ifrån sig
Jag fick dock bara i sån dos som skulle göra mig lätthanterlig. Och
naturligtvis för att ta udden av det som ev var obehagligt.

- Öhhh....

- Har du ont?

- Öhhh....

- Sa du nåt?

- Nä, jag bara somnar lite.... och pratar lite i sömnen....

- Ja, gör det du. Det går finfint.



Det är härligt hur ångest och orosdämpande medel funkar, när det är som bäst alltså.
Det gjorde verkligen ont när han bedövade. Jag vet att jag bestämde mig för att minnas
det ordentligt.

Ändå tvivlar jag nu...

Avskärmad

Känner mig avskärmad från omvärlden.
Min mobilladdare ligger antagligen kvar på jobbet.
Måste nog cykla dit och hämta den fastän det både
är lördag kväll och gråtrist väder...



För tjugo år sen hade jag ingen mobil.
Och heller ingen laddare. Men överlevde ändå...


Peokort

Hade fått en avi från posten (eller Ica, om sanningen skall brukas).
Väntar ingenting och framförallt väntade jag inte en rulle. Inne bland
julkorv, lutfisk och valnötter gick det inte att stå emot längre. Min karaktär
är sådär...



Rullen visade sig innehålla ett  signerat fototryck av min absoluta favorit:
Fotografen Peo Quick

Alltså, en sån kille går det inte att låta bli att gilla.
Mycket.

Jag har fått det finaste julkortet någonsin...

Begreppsförvirring

En av ytterst få tevekvällar är till ända.

Vet inte hur jag ska kunna komma till ro.
Små mycket föreställningar blev ställda på sin
spets.

Först bonde söker fru,
när det i ett av fallen snarare gäller bonde söker make.

Sen en man som är gravid.
Som under programmets gång visar sig vara man upptill och
kvinna nedtill. Jag får svårt med bilderna som poppar
upp efter beskrivningen om hur clitoris ser ut efter
testosteronbehandling...



Men, ovanstående kan jag leva med.
Huvudsaken att folk är lyckliga. Och det lilla barnet
liksom bondefamiljen får det säkert långt mycket
bättre än väldigt många andra.

Det har dock inte hästägarna vars ston blivit skurna i
och runt slida och vagina. Det är så sjukt att jag vill
göra en struts. Jag vill helt enkelt inte veta...

John Blund - vart är du?

Tomtebad

Förra året, fick jag en önskebok i julklapp.
Tomtar av Wil Huygen



Idag är tomtar nära nog bortglömda varelser. Sedan länge har tomtarna dessutom tvingats dra sig tillbaka till någon undanskymd vrå ovanför eller under marken, där de lever så obemärkt och tillbakadraget att tron på deras existens försvagas alltmer.
   Tomtar arbetar om natten i skogen eller i människors boningar, men är med sin finurlighet, skarpsinnighet, gemytlighet och sina tekniska uppfinningar väl värda att lyftas fram i ljuset. Man kanske inte ser dem, men de finns där i alla fall, och vi har mycket att lära av dem. Därför ger vi på nytt ut denna uppskattade bok som innehåller tomtens historia; kännetecken, fysionomi och klädsel samt olika typer av tomtar, tomtefamiljer och tomtehus.
   Vad gör tomtar egentligen hela dagarna? Vad äter de? Och hur ser deras relation ut till andra varelser såsom älvor, svartalfer och dvärgar? Svar på dessa frågor, samt nio tomteberättelser att läsa högt under långa skymningskvällar, får man i denna detaljrika, fantastiska tomtebok.

Illustrationerna av Rien Poortvliet är sagolika.
Detaljer som gör att man inte riktigt vill sluta titta.



Varmt bad, go stillsam musik i lurarna och Tomteboken - vilken kväll jag har haft!


Pedofililucia

Men vem i hela världen fattar ett sånt här beslut?

De har rätt att få ett avbrott från den grå vardagslunken på Skogome.
Okej...
Men att därifrån fatta beslut att barn och ungdomar ska stå för
en ljusglimt i deras "trängda liv" är ju helt befängt.

Och värst av allt: det kan bara varit en enda person som först
kom med förslaget. Anstaltsledning eller ej, de är väl inga klonade
individer som sätter upp exakt samma punkter på dagordningen -
får vi tro.

Precis som det är nära till hands att tro på en slags dragningskraft
för unga flickor hos den som kom med den traditionsenliga idén.

Våga träda fram...
så nackar jag huvet av Dig!

Kärlek


Är fantastiskt gott.
Både att ge och att få...

Flicknamn

Min väninna berättade i fredags vad två av dockorna nog heter.
Det stämde precis.
Den tredje blev namnsatt idag.
Av mig.

Statarungen Tora
Fröken Ingrid från den fina familjen
Och så det tyska flickebarnet Hildegard

Herregud, hur ska de hålla sams!?

Händer

I alla tider har jag tittat på händer. Alla sorters.
Min väninna säger att det troligen betyder att jag vill bli omhändertagen.
Det är säkert sant.

Bild: Bloggbruden


Minns från min barndom.
Jag stod på knä på en stol vid köksbordet.
Och min mammas händer snurrade veven på mandelkvarnen.
Och eller på köttkvarnen.
Jag tyckte om dem.
De såg mjuka och samtidigt starka ut.
De var kunniga.
De skapade julstämning.

Nu står jag själv här och vevar mandelkvarn.
Och får syn på händerna.

De är fysiskt en kopia av min mammas.

Kämpar emot att ömka över att jag aldrig fick nån liten flicka som i kalasbyxor kunde stå på knä bredvid mig och lära.
Det har ju funkat ändå. Mitt liv har en annan mening...
Tror jag.


Mentalträning

Det är så läskigt att upptäcka egocentrikerna. De som sätter sig över andra. Som bara anser sig ha rättigheter. De som aldrig fattar att man ibland tjänar mest på att vända andra kinden till. Eller att helt enkelt bara försöka släppa taget och se vad som händer - dvs bjuda upp till dans och hoppas att det, livet - ändå vill en väl...

Jorden kan du inte göra om.
Stilla din häftiga själ!
Endast en sak kan du göra:
en annan människa väl.
Men detta är redan så mycket
att själva stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre
betyder en broder mer.


Stig Dagerman
1923-1954

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0